"Hur mår du?" - Bara en artighetsfråga!
Jag tänkte på en sak idag. När någon frågar mig hur jag mår så svarar jag självklart jag mår bra - det är trots allt en artighetsfråga! Men den senaste tiden har jag ofta fått följdfrågan - Om det är något så säger du till va?
Är det verkligen så uppenbart? Varför kan man se på ögon och "förstå" hur folk mår, egentligen.
Mitt svar: Jag mår bra, allt är finfint!
Hur jag mår(?!): Ifall att må bra innebär att gråta sig till sömns p.g.a. skuldkänslor (över väldigt mycket..). Att vara svimfärdig i väntan på bussen. Att vara så "off" att man inte hinner reagera på något, inte orkar visa nånting (glädje? empati?). Om allt det där innebär att må bra, då mår jag bra..Om inte..då kommer jag aldrig våga säga hur jag mår!
Har fått för mig att jag inte vill blogga mer (därav dålig uppdatering.) eftersom jag inte direkt kommer med något vettigt, jag bara skriver kassa inlägg om onödiga saker. Heheh, ska tänka lite mer på det!
Är det verkligen så uppenbart? Varför kan man se på ögon och "förstå" hur folk mår, egentligen.
Mitt svar: Jag mår bra, allt är finfint!
Hur jag mår(?!): Ifall att må bra innebär att gråta sig till sömns p.g.a. skuldkänslor (över väldigt mycket..). Att vara svimfärdig i väntan på bussen. Att vara så "off" att man inte hinner reagera på något, inte orkar visa nånting (glädje? empati?). Om allt det där innebär att må bra, då mår jag bra..Om inte..då kommer jag aldrig våga säga hur jag mår!
Har fått för mig att jag inte vill blogga mer (därav dålig uppdatering.) eftersom jag inte direkt kommer med något vettigt, jag bara skriver kassa inlägg om onödiga saker. Heheh, ska tänka lite mer på det!
