addictedtocaffeine

Heheh jag blev så rädd där ett tag. Jag trodde att jag hade järnbrist och brist på B-vitaminer (särskilt B12). Jag var helt hundra på det för jag kände en massa fysiska symptom (fysiska symtom ljuger inte?). Jag kollade mina värden och dem var jättebra?!?!? Vad i helvete liksom... Jag kanske är hypokondriker? Alla är nog det ibland men det där var konstigt.

 

Nu har iaf BUP slutat tro att mitt mående har nånting med mat att göra. Det är helt ute ur bilden och alla är glada och nöjda att mina värden är bra. Alla förutom jag. Jag trodde liksom att jag skulle må mycket bättre om jag hade bra värden. Lösningen på mina problem. Men den enda skillnaden jag känner är att jag inte är lika trött.

 

Sen, det där med maten..hm, vad ska man säga? Jag har gått upp i vikt och det gör mig galen och ledsen. Men jag ska hitta den där jäkla balansen, nyttig mat och lagom mycket mat samt träning osv. Så att jag ska lösa detta på nåt sätt.

 

Ingen panik...ingen panik....!

 

Nu blir jag riktigt less på det här. Jag har ätit mycket järnrik mat och ändå har jag allvarlig järnbrist. Jag är som sagt vegan. Jag får i mig järn i t.ex. bönor, linser, spenat, sojabönor o.s.v.. Men uppenbarligen så har jag järnbrist då jag nästan har samtliga symptom. Det konstiga med detta är att jag har ätit 3 järntabletter (hemjärn) sedan flera månader tillbaka och då fått i mig 300 mg hemjärn, rekommenderat dagligt intag är ungefär 15 mg.

Kan tillägga att jag ätit mycket mat den senaste tiden så det kan inte bero på att jag får i mig för lite kalorier för att ens kunna få i mig tillräckligt mängd med järn. Och jag tar det med C-vitamin.

Nu har jag blivit så fet så att mamma inte längre står ut med att se mig. Varje vecka, minst 1 gång, har mamma tjatat på mig om att jag ska börja träna. För jag är så fet. Jag är helt enkelt för lat och promenader är den enda träningsformen som finns i mitt hjärta. Det räcker tydligen inte..

 

Har laxerat varje dag sen torsdags. Torsdag/fredag var det med dulcolax men eftersom jag inte brukar laxera (med dulco) så räckte det med EN för att jag skulle få så hemska magsmärtor att jag inte ens tyckte det var värt det. Att jag sedan spydde samtidigt som jag sket var ju inte heller så kul. Dock så tog mitt laxeringsmedel slut igår och med min våg kan man inte ens se exakt hur mycket jag har gått ner men 1 kg på ett ungefär, tyvärr lite mindre.

 

Jaja, jag måste nog inse att det faktiskt inte räcker med promenader för mig om jag vill ha en tight kropp. Däremot så vet jag att min kropp är "lättpåverkad" av styrketräning. 20 situps och jag har träningsvärk hela veckan och finare mage. Bara för att jag ALDRIG tränar! Men nu har jag tid och jag ska bli smal och hälsosam (smal = så som jag en gång i tiden var men då visste jag inte om det. Hälsosam = Mer grönsaker och protein och mindre kolhydrater.)

 

 

Nu ska ni få höra något ni lär börja skratta åt. Min dumhet.

 

Jag var ute på långpromenad, det var så jäkla kallt och jag hade på mig STRUMPBYXOR?!?!?...Efter halva promenaden slutar mina hörlurar fungera. Dem hade frysit till is! Jag fick lite panik för det bevisar ju bara hur kallt det faktiskt är. Sen får jag svårigheter att andas. Det kändes som att min näsa också hade frusit till is för jag kunde knappt andas. Fick "snyta" mig i halsduken för att min näsa var helt täppt. Till slut kunde jag nästan inte ens gå. Och även en hårslinga var lite stel.

 

När jag kom hem så hade jag en kroppstemperatur på 34,9. Har ont i hela kroppen fortfarande och ibland blir det helt kallt i hela kroppen. Försöker värma upp den med filtar och varm kaffe men den känns fortfarande inte varm. Jag räknar med att få feber. Det var dumt av mig att gå ut med så lite kläder. 

 

 

Det har varit en ångestfylld skoldag, som vanligt. Jag hatar när min kompis är sjuk (alltid sjuk!). Idag var hon det och jag följde med alla till "standard" matstället. Usch vad jag hatar det stället. Jag åt iaf ingenting. Men självklart ska alla fråga mig om inte jag ska äta. Alla undrande ögon på mig. Dem är inte särskilt förstående heller så jag förväntar mig inget annat än att dem har snackat illa om mig när jag hade gått. De "gänget" är såna som kan ställa till med en "scen", börja skrika att jag måste äta, säga till andra från klassen att dem ska tjata på mig också eller t.o.m. gå till läraren och berätta. Jag hade tur att inget av det hände.

 

Imorn blir en lika jobbig (jobbigare t.o.m.) dag som idag, kommer behöva äta lunch i skolan eftersom vi slutar väldigt sent. Min kompis kommer inte dyka upp och jag måste klura ut nån bra plan. Vi ska nämligen iväg direkt efter lunch så när alla äter tillsammans så borde jag egentligen inte sticka iväg för då hittar jag inte fram dit vi ska sen.   

 

Jag har föresten köpt Neurol från Apoteket. Sen så hittade jag nånting som kallas för "Cool down" från hälsokost. Jag är otroligt lättpåverkad av läkemedel så det ska nog fungera.

 

Nu blir jag orolig igen. Jag skulle aldrig uppmuntra någon till detta äs-träsk. Jag vet att "ingenting" har hänt men min magkänsla säger att det kan sluta dåligt.

 

Minns ni inlägget där jag frågade hur mycket man får uppmuntra sin vän som vill gå ner i vikt? Jag länkar den här

Denna tjej som inte kunde nånting snackar redan om kalorier, hon berättade även om hur hon fastat i tre dagar. Hon passade på för att hennes föräldrar var bortresta. Hennes mål är att bli smal och vältränad, särskilt fettet på magen ska bort! (hon har ju fett på magen så det är inte nånting som hon bara inbillar sig.)

 

Jag menar, är det vanligt? "Normala" människor som fastar i tre dagar? (för att gå ner i vikt, inte för att det kan vara hälsosamt.) Jag vill inte påverka henne på något sätt, sa att hon var knäpp. Dock är jag mycket imponerad, fyfan va duktigt gjort av henne som älskar mat. Jag bara undrar om hon kanske kommer gå för långt.. även fast det skulle vara kul att ha någon att kunna berätta saker för så skulle jag ALDRIG vilja ha henne som min "bantarvän".

Hehe kan berätta att jag blev otroligt triggad av att höra att hon hade fastat. Jag kände skam över att aldrig själv har kunnat fasta så länge (sämst!). Jag kommer att börja se det som en tävling. Jag kommer inte kunna rå för det.

 

För övrigt,

- Ätit gröt...igen!

- Köpte välling idag, varför?

- Mår dåligt av skolan, som vanligt.

- Har sömnbesvär!

- Har ett stort äpple, tänker faktiskt äta den ikväll. Blir samma kalorimängd som för två äpplen, så stor är den.

Haha bilden kanske till och med ger er pyttelite hum om hur jag ser ut..?

 

 

 

Jag har haft en hemsk dag. Hade helt glömt bort hur mycket ångest jag får i skolan. Även fast jag bara hade en lektion så känner mig fortfarande helt tårögd och jag har fortfarande den där klumpen i magen. Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Ingen förstår. BUP hjälper mig inte heller med mina problem.  Deras lösningar suger. "Du får kämpa på, inte mycket skola kvar nu." Fan, jag går under snart.. På riktigt, JAG KLARAR INTE AV MER SKOLA!!!

 

Frukost: Havregrynsgröt med krossade linfrön, en fetto macka..

Middag: Bulgur med tofu

Sen åt jag ännu en fetto macka (med andra ord, bröd med smält veganost) och proteinshake.

Jag tänkte ta lite flingor också, utan att tänka på konsekvenserna men sen kom tanken, att jag om några veckor ska ha simprov med klassen. HJÄLP MIG NÅGON, vad göra?? (ingen slipper!)

 

Bilden förmedlar en känsla jag känner till alldeles för bra.

 

 

 

Eftersom att jag bloggar och läser era bloggar från en skoldator så blir det lite svårt för mig att kommentera era bloggar. Jag vill kunna kommentera men då kan jag inte skriva min bloggadress då datorn "kommer ihåg" bloggadressen (vill inte riskera att någon ser denna bloggadress). Det är därför jag svarar på era kommentarer på min blogg istället.  Hur dum kan man vara, strunta i ovanstående text!) <3

 

Jag fick veta idag att jag kanske bara måste gå till skolan tre dagar istället för fem. Det är likadant för alla i klassen. Det känns bra men jag oroar mig lite över maten. Det fungerar så bra när jag är i skolan. Det tar lång tid att åka till och från skolan, hinner inte proppa i mig en massa mat utan brukar äta äpple & banan. Om jag ska vara hemma så kan det hända att jag börjar hetsäta om jag har riktigt tråkigt.

 

Jag blev dock överlycklig när läraren sa att det KANSKE skulle bli så få skoldagar. Jag grät ju hela kvällen igår. Jag ville inte gå till skolan. Hade en sån jävla ångest. Har man social fobi så kan skolan vara ett helvete. Jag har ingen att umgås med (vill egentligen inte göra det heller, är riktigt folkskygg). Jag har mer ångest över skolan (särskilt idrotten!) än vad jag har över maten.   

 

Det här var nog den hemskaste natten på riktigt länge. Det började redan på kvällen. Kunde inte sluta gråta, hyperventilerade och skrek in i kudden. Fan va jag ville dö. Det går inte att räkna antalet gånger som jag bad till gud att få dö. Jag tror inte ens på gud. Det varade ganska länge. Nu är jag så jävla trött. Trots det ska jag nog ut och promenera mig tröttare.   

 

 

Nu vet jag inte vad jag ska göra. Jag planerade inte in dagens matintag så jag har lite smått panik. Har alldeles för mycket gottis här hemma, flapjack (chokladsmak :), äpple, banan, yoghurt osv.. Har småätit hela dan och nyss gjorde jag middag som jag sen la i en matlåda, vet inte vad det skulle vara bra för. Varför lagade jag mat?!?!

Borde göra proteinshake och äta dricka det till middag.

 

Det här är måste vara bland det finaste jag sett, liten/smal kropp, långt hår och fin klädstill. Jag skulle dock vilja ha smalare ben. 

 

 

 

Idag var jag ledig så jag var och handlade lite, bland annat julklappar och lite småsaker till mig själv. Det var så kallt så jag sprang in till närmaste affär, Triumph (dom säljer underkläder). Kvinnan i affären: "Ska jag ta dina mått?" Jag blev fan rädd, sa att det inte behövdes och sprang ut från affären. Hahah det är det sista jag vill veta.

 

Jaja, vad mer? Jag var ute på en kvällspromenad, kom hem nyss. Nu ska jag slagga.

 

Ps. Har du inte ätit på hela dan så bör du inte gå in i en affär och lukta på en massa parfymer och hudkrämer som doftar mycket. Du kommer må skit efteråt!

Jag är socialt efterbliven. Har alltid varit det och kommer fortsätta vara det.

 

Den senaste tiden har jag haft det jobbigare än vanligt med skolan. Inte läxor och uppgifter utan med den sociala biten. Jag känner att ingen förstår mig och att jag själv inte förstår någon annan. Jag är från en annan planet. Det som känns extra jobbigt just nu är att jag inte är lika utvecklad i den sociala biten som alla andra, det är fan uppenbart. Jag kan bara umgås med en person i min klass, för hon sårar inte mig. Jag känner att alla andra gör det.

 

Det gör så jäkla ont och det tär på psyket att umgås med mina klasskamrater. Dem ger varandra blickar. Jag hatar när jag ser dem göra det men utan att förstå vad jag gjorde för fel. Det sårar mig när dem frågar mig hur jag mår, dem säger det på ett sätt som endast kan låta elakt samt att dem tycker synd om mig (kan inte riktigt förklara men det är som att dem tycker synd om mig som har ett så kasst liv eller nåt åt det hållet..). Sen också att jag tror mig vara så artig som man kan vara, men så är det inte eftersom man faktiskt är "bitchig" om man t.ex. säger "Nej, tyvärr" eller om man säger "men tack ändå.." Alltså, det jag menar är att det tydligen uppfattas som bitchighet om man har en bra uppfostran och bara försöker vara lite artig. 

 

Jag känner mig som en lillgammal 10-åring när jag är med dem. Jag förstår inte deras skämt om något som är helt vanligt men som ändå kan misstolkas som något sexuellt. Jag har försökt att "fungera" och tänka som dem men det går inte bra. För jag är som sagt från en annan planet. Jag är helt säker på att dem snackar skit om mig hela tiden, det är väl vanligt bland ungdomar? Jag orkar fan inte.  

 

Mamma har sagt till mig att min tid kommer. Det är inte nu, men den kommer. Jag tror fan det. Jag tror att den tiden är när jag är pensionär. När jag kan sitta hemma på helger och sticka halsdukar och ingen kommer såra mig och säga att jag är dålig. Jag vill också kunna prata om töntiga men trevliga saker (t.ex. att kunna säga att jag städat mitt rum och att ingen börjar skratta år mig, eller att jag satt hemma under helgen och drack te och klappa katten och sist men inte minst, säga att naturen är så fin och harmonisk) utan att någon säger att jag är tråkigast i världen.

 

Jag ville skriva av mig. Det känns lättare nu när jag har skrivit ner mina tankar och känslor. Jag är sämst på att hantera känslor men jag tror detta fungerar för mig. Jag mår bättre nu.

 

 

Just nu ligger jag hemma och är magsjuk. Jag borde ha åkt hem från skolan när jag kände mig spyfärdig men det gjorde jag inte. Däremot så kramade jag min kompis som ska åka utomlands. Låt mig inte ha smittat henne!!

Min middag kom iaf upp. Inte för att jag kunde äta mer än tre tuggor men nu har jag den inte i magen längre.

 

Jag älskar att vara magsjuk. Jag blir inte äcklad av spya, vilket ni kanske kan förstå..? Egentligen var det jag som hade fingrarna i halsen men det var bara för att jag var på väg att spy men aldrig riktigt gjorde det.

 

Idag har jag bara ägnat mig åt nödvändiga saker. Jag har gjort läxor som inte har deadline än men som ändå nu är färdiga. Jag har promenerat. Det var skönt. Jag har städat för att mamma hade blivit sur om jag inte hade gjort det. Det känns verkligen som att man bränner mycket kalorier av att städa. Någon som har koll på detta?

Men sen så har jag även ätit som en jävla häst. Jag kan inte förstår hur det ens är möjligt att först kolla på Victoria Secret Fashion Show och sen trycka i sig en massa mat. Känner mig som en uppstoppad korv!

 

 

 

Det gick bra igår. Allt fungerade som jag ville med maten. Jag åt äpple till lunch. Det väckte många minnen från kyliga vinterdagar i skolan då jag under lunchrasten satt utomhus på en parkbänk och åt mitt äpple. Där satt jag helt ensam. Det var otroligt kallt men jag ville absolut inte gå in och värma mig i skolan för jag ville slippa alla blickar på mig som jag oftast får för att jag inte vill vara social och för att jag är lite udda. Sen också för alla frågor om vart man hade ätit, var, hur, varför o.s.v.

 

Jag har listat ut att min "standard frukost" är 1 portion med havregrynsgröt med hallon och blåbär (1 dl). Det fungerar för mig. Sen om jag måste göra middag så är grönsallad helt klart ett alternativ att föredra. Hahah juste..äpple fungerar bra som lunch för det blir inte för mycket kalorier. Det är också bra att min kompis är van. Hon frågar inte och hon tycker inte det är något som hon behöver lägga sig i. Dom flesta brukar skrika på mig så att alla hör.

 

Bara så att ni vet: Kan inte svara på sms, mobilen är sönder! Nu är det dock inte så många av er som har mitt nummer men det är väl lika bra att jag säger det ändå. ♥